Nuvarande sambolagstiftning, sambolagen (2003:376), kan spåras tillbaka till 1970-talet då lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad trädde i kraft. Den nuvarande sambolagen är en utveckling av 1987 års lag om sambors gemensamma hem (1987:232). Tanken med lagstiftningen var att skapa ett minimiskydd för den ekonomiskt svagare parten i samboförhållandet då utgångspunkten är att samboförhållandet skapar en sammanflätning av sambornas ekonomi. En av anledningarna till att det görs skillnad på samboförhållanden och äktenskap är att samboskapet inte ingås genom en uttrycklig viljeförklaring eller önskan från parterna. I stället för att göra förändringar i 1987 års lag ansågs det mer lämpligt att en ny lag trädde i kraft. Den nya lagen, sambolagen, trädde i kraft 2003. En skillnad från 1987 års lag var att det i den nya sambolagen inte görs skillnad på homosexuella och heterosexuella samboförhållanden.
Antal samboförhållanden ökar i Sverige. 2017 var drygt 32 % av de som levde i en parrelation sambor, vilket omfattar nästan 1,5 miljoner människor och är en ökning med ungefär 132 000 personer sedan 2011. En jämförelse kan göras med år 1985 då drygt 20 % av alla par levde i ett samboförhållande. Med det ökade antalet sambor i Sverige är det av vikt att samborna har kunskap om vad som händer om deras samboförhållande avslutas. Med ett samboavtal kan samborna själv styra hur delningen av deras egendom ska genomföras.
TILLGÄNGLIGA BETALSÄTT
Faktura (14 dagar), kort (Mastercard, Visa) och Swish.
© 2022 Zeijersborger & Co
